Som ni vet är jag tillsammans med en man som är äldre än mig, drygt 25år åldre än mig. Det betyder inte att jag är pro-åldersskillnad, speciellt inte så stor skillnad som det är mellan honom och mig. Sen är inte åldersskillnad något som ska spela någon roll, för vänner och familj. Om du träffar någon som är äldre, är det inte anledning nog för en vän att säga att det är fel! det kan vara både precis lika rätt, och precis lika fel om du träffar en jämnårig.

Jag har ingen tro på livslång kärlek, att jag i 25års ålder skulle kunna hitta någon som jag skulle kunna gifta mig med och gunga gungstol med på ålderdomshemmet! När jag då är med den här äldre pojkvännen har han inga problem med det, han inser oxå att det inte kommer bli så. Om jag hade en jämnårig pojkvän skulle han känna sig sviken och oälskad om jag hade sånna tankar.

Det jag vill poängtera idag är, att vara extra försiktig, för att undvika problem, när man börjar dejta en äldre man. Familj och vänner kommer tycka att det är märkligt, och det måste de få tycka. De måste få ha frågor och om du svara ordentligt på dem kommer det vara till stor hjälp.

Tänk oxå på att om de tycker illa om förhållandet är det lätt för dem att kalla honom för 'ful gubbe' och dig för golddigger och liknande.

Jag har jämfört killar med just den här mannen sedan jag var 16, och ingen har dugat. Jag har tänkt att jag ska ha någon lika bra som han, annars har jag det bättre ensam. Och han skulle aldrig välja att vara med någon så ung som mig, om det inte vore för att det var jag.

Ändå skulle folk lätt kunna snacka ner oss i sk orna om vi inte är försiktiga. Om han gör mig ledsen, kan jag inte ens gå till m in mor och prata om det, för jag VET att får hon höra något mindre bra så kommer hon vända det emot mig nästa gång vi är oense.

Saker som gör vårt förhållande lättare för folk att acceptera är att vi inte brukar råhångla framför mamma eller andra som skulle bli besvärade. Att vi hjälper varandra, han kan tex hjälpa mig om bilen krånglar och jag kan hjälpa honom vara barnvakt när hans barnbarn hälsar på. Sånt som är utöver vardagssysslorna och som andra kan se. Vi ser alltid till att bemöta eventuella funderingar,och betonar att vi vet att det bara är tillfälligt men att just nu är det rätt för både han och mig.

Sen en annan sak. Åldersskillnad är okej, sålänge båda är vuxna. Sen är väl frågan vart den gränsen dras, men tänker man å honom som en vuxen istället för mina jämnåriga, kanske man ska fundera en extra gång..

Är det något ni undrar över?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

så trasigt allting.

Det är kaos här nu, lite lungt kaos sådär. Det har varit skönt att jobba två dagar. Vi har träffats på luncherna, men jag har haft kvällarna för mig själv. Det är mest för att jag inte vet var jag står som det har varit skönt. Det är otänkbar...

http://www.youtube.com/watch?v=R883RgLMLMw&feature=player_detailpage ...

-0,15kg 49dagar kvar och 4,6kg kvar ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Ändå helt okej med tanke på att jag redan druckit massa kaffe och ätit en frukt. Orkade inte vänta tills jag kom hem till vågen, är bara så less.   Inte ens att fasta klarar...

Det är fortfarande hemskt att vara den här tjejen. Den här tjejen ska iväg på jobb om en halvtimme cirkus och gråter just nu hejdlöst över laptopen.   Hon saknar sin förra häst något så enormt. Hon fanns alltid vid såna här tillfällen. Ku...