Not OnTop

Alla inlägg den 30 januari 2012

Av notontop - 30 januari 2012 13:49

Jag sa att 'jag har ätit nonstop sen vi skiljdes åt'

Jag skäms för det idag. Jag spydde upp allt igen.

Men jag skäms ändå och önskar han inte fått veta.


Han tror det handlar om bara kakor och godis.

Jag känner mig hemskt äcklig. Han fattar inte att man kan

hetsäta sallad eller gröt. Men tro mig, det kan man.


Visst är det väl kanske mer tillfredsställande med förbjuden mat

men har man inget sånt så duger allt.

Av notontop - 30 januari 2012 10:49

Jag hatar hur den påverkar mig. Jag förstår inte varför.

Det känns så fånigt! Vill ställa honom till svars för alla gånger

som han har ljugit mig rätt upp i ansiktet.


Jag har ju frågat säkert 700ggr rakt ut, och vi har pratat om det ofta.

Och alltid har han ljugit. Min världsbild mår inte bra!

Men självklart förstår jag honom. Att han inte sagt något.

Men jag krymper när jag tänker på hans tankar de gånger han ljugit.

Funderar på hur hans tankebanor gått och att jag aldrig fått varit med.


Jag har en teori om män. Om 'alla' män.

Hittils har han varit undantaget som bekräftat regeln.

Egentligen har jag väl inte trott det, men det har varit naivt och enkelt.

Att inte behöva tänka och tro det.


Så på ett vis är han mer manlig.

och på något sjukt vis är jag stolt över honom.


Men ändå. Jag hatar mitt kontrollbehov.

Och jag hatar mina övertolkningstendenser!

Det är ju inte ens något att fundera på

för det har ingenting med mig att göra.

-

Nu tror ni kanske att ni vet vad det handlar om.

Jag tror inte att det är vad det låter som, men det spelar väl ingen roll..

Av notontop - 30 januari 2012 10:42

Lyssnade på 'some die young' med laleh på vägen hem från jobbet i morse.

Jag brukar fundera på hur han och jag ska få lämna världen tillsammans.

Typ fronta med en lastbil eller nåt.

Inte för att jag vill beröva honom livet, men för att jag inte vill bli ensam kvar.

När det är dags för honom vill jag följa med.

Egentligen tror jag ju att jag kommer dö först.

Så jag har så dåligt samvete för det, att lämna honom och utifall han tar på sig skulden.

Att han ska tänka att han skulle ha gjort något annorlunda.

Att han ska behöva berätta min historia, om mitt krig.


Mitt brev till eftervärlden känns så fjuttigt och meningslöst.

Jag har försökt förklara och bett de mina att ta hand om honom.

Men jag är inte nöjd. Men hatar att skriva mina egna avskedsbrev.

Det blir aldrig lättare. Jag har väl haft sånna liggande i princip tio år.

Presentation

Jag mår inte så jäkla bra.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards