Nu tänkte jag ta upp ett problem i vårt förhållande.

Något som om jag inte hade haft problem med maten säkert hade

varit något som vi bråkade mycket mer om.

Han är ju lite äldre, och enligt honom är det däri problemet ligger.

Åldersskillnad. Men jag köper inte riktigt det, folk är bara olika helt enkelt!

Ibland någon fredagskvälls kulle jag vilja gå ut på krogen med bekanta

och jag skulle vilja att han följde med mig. Det skulle vara underbart.

Men han tycker jag kan åka själv, och det gör jag ju ibland.

Jag går inte på krogen för att dansa disco, eller ragga.

Lyssna på musik, dricka, umgås.. ja ni vet väl själv?

Och jag tycker att det skulle han kunna ställa upp på, lätt.

Men han säger bara nej, och så är det bara.

Jag känner mig som ett svin som vill begära något så otänkbart av honom.

Ibland någon fredagskväll vill han att vi åker till nån utav hans vänner.

Och han vill att jag följer med. Jag tycker oftast att det är rätt tråkigt.

Visst, hans vänner är det inget fel på, och det är alltid trevligt.

Men det slutar ändå oftast med att jag suttit tyst hela kvällen

och att jag får vara chaufför åt honom, det känns inte helt hundra.

Skulle jag säga att jag inte vill åka med honom, att jag kan köra honom

och sedan komma och hämta honom igen senare, så blir han jättesårad.

Jag vill ju inte hindra honom från att umgås med dem, och jag känner ibland inte för

att vara femte hjulet under vagnen lixom. Och för mig skulle det kännas helt

okej att lämna honom där och åka hem och vänta på att han vill hem lixom.

Men då är jag tydligen sjukt elak och det är inte okej av mig att säga så.

Jag tycker det här är i princip samma sak.

Vad tänker ni?
Alla gillar ju inte krogen, och jag hade inte tänkt kräva av honom att dansa.

Men att gå med ut, sitta i ett bås med sällskapet som han gärna träffar annars

och dricka lixom. Det vore väl inte för mkt begärt, egentligen?

Jag är 99% säker på att han skulle ha en trevlig kväll, faktiskt!

Förmodligen mer trevligt än vad jag har hos hans vänner, eftersom han är socialare än mig.
Jag kan inte få honom att förstå det, det är nån principsak han fått för sig.

Att han inte går på krogen..

Jag undrar om det är något han inte berättar, men jag vet inte.

Som sagt, hade vi inte haft mina matproblem hade vi nog krigat om det här.

Men som det ser ut nu kan jag inte kräva något av honom känner jag.

Jag följer lydigt med till hans vänner, och när krogsuget blir för stort

så går jag ut själv. Jag orkar lixom inte bråka mig till något.

Men det gör mig ledsen, jätteledsen. Men ja, som sagt ingen ide att dra upp det

för det skulle bli för stor grej och jag orkar inte kriga mig till någon slags vinst,

för jag vill inte att det ska bli så. Jag vill att han ska förstå och tänka om

utan att det blir under  tvång han följer med mig..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

så trasigt allting.

Det är kaos här nu, lite lungt kaos sådär. Det har varit skönt att jobba två dagar. Vi har träffats på luncherna, men jag har haft kvällarna för mig själv. Det är mest för att jag inte vet var jag står som det har varit skönt. Det är otänkbar...

http://www.youtube.com/watch?v=R883RgLMLMw&feature=player_detailpage ...

-0,15kg 49dagar kvar och 4,6kg kvar ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Ändå helt okej med tanke på att jag redan druckit massa kaffe och ätit en frukt. Orkade inte vänta tills jag kom hem till vågen, är bara så less.   Inte ens att fasta klarar...

Det är fortfarande hemskt att vara den här tjejen. Den här tjejen ska iväg på jobb om en halvtimme cirkus och gråter just nu hejdlöst över laptopen.   Hon saknar sin förra häst något så enormt. Hon fanns alltid vid såna här tillfällen. Ku...