Första gången vi träffades på tu man hand, pratade han om min självkänsla, det var faktiskt hela anledningen till att han sökte upp mig då. Han var orolig, och var rädd att jag skulle nöja mig med sämre än jag är värd, som han säger.

Jag skrattade bort honom, trodde inte på honom. Jag tyckte ju om mig själv, visst jag hatar min feta kropp, men jag tycker om den jag ÄR. Jag tycker jag är hyfsat smart, har inte gjort några större misstag och jag tycker att jag gör välgärningar mina medmänniskor så gott jag kan. Jag hade väl inga problem med min självkänsla?!

Jag vet inte hur lång tid, men mycket lång tid senare förstod jag att han nog slagit huvudet på spiken redan då.Det som känns så märkligt nu, är att han såg, fast inte ens jag var medveten om det. Han stod mig inte så nära, varför såg ingen närmre att jag behövde en kram och att någon för en gångs skull lyssnade på mig? Är det så att det fanns fler som såg, men det var bara han som vågade säga något? Mest troligt är väl att det var bara han som brydde sig.

Jag blir alldeles varm av att tänka på det :)

Jag hade sådan tur!! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

så trasigt allting.

Det är kaos här nu, lite lungt kaos sådär. Det har varit skönt att jobba två dagar. Vi har träffats på luncherna, men jag har haft kvällarna för mig själv. Det är mest för att jag inte vet var jag står som det har varit skönt. Det är otänkbar...

http://www.youtube.com/watch?v=R883RgLMLMw&feature=player_detailpage ...

-0,15kg 49dagar kvar och 4,6kg kvar ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Ändå helt okej med tanke på att jag redan druckit massa kaffe och ätit en frukt. Orkade inte vänta tills jag kom hem till vågen, är bara så less.   Inte ens att fasta klarar...

Det är fortfarande hemskt att vara den här tjejen. Den här tjejen ska iväg på jobb om en halvtimme cirkus och gråter just nu hejdlöst över laptopen.   Hon saknar sin förra häst något så enormt. Hon fanns alltid vid såna här tillfällen. Ku...