Not OnTop

Alla inlägg under oktober 2011

Av notontop - 31 oktober 2011 14:45

Enda sättet att kunna verka normal är att vara vän med Mia. När jag får äta, och spy, är vi vänner och jag kan hålla fasaden uppe. Fasaden som min älskling inte tycker om. Jag kan inte välja vilket som är värst. Att han känner hur beroende jag är av att veta att hans trygga famn finns där, eller att han tror att jag inte behöver honom alls.


Vi pratade om julafton. Ångest kring den har ätit på mig i flera veckor, men jag har inte velat prata om det. Jag försökte igår att lite cootl och avdramatiserat fråga hur vi ska göra på julafton. Min högsta önskan är ju givetvis att han ska följa med mig och fira med min släkt på em och kvällen och att han träffar sina barn under dagen. Jag vill inte att han ska behöva sitta ensam på julafton, och jag hatar tanken på att fira med min släkt ensam. Jag tror (jag minns inte om jag skrivit?) att det delvis handlar om maten. Jag tror det kan vara enda gången jag tillåter mig själv att äta mat, för det är ju ändå jul. För det första jag tänker på när någon säger jul är mat. Men i år, när jag är så medveten och kämpar så som jag gör, vill jag ha honom bredvid.


Tänk. En julafton som bara är mysig. En julafton med den man älskar?
Ja så kommer det ju inte bli, men jag önskar det var över. Redan innan det började.


Vi kom väl inte direkt fram till något..

Av notontop - 30 oktober 2011 15:19

Det är allmänt känt att jag hatar att bada. men det är bara ni som kikar här som kan veta varför. jag har haft en deal med en av kamraterna på jobbet att hon tar mina bad-dagar mot att jag har tagit hand om en annan syssla som jag heldre gör som hon gärna slipper, awesome. tills den här gången. jag älskar mitt jobb, men om jag kunde bara försvinna och inte behöva visa mig mer där och om det inte blivit så jobbigt innan de hittat en ny.. så hade jag heldre pyst min väg. ochaldrig mer få vistas på mitt älskade jobb än att gå på badhus. ångest.samtidigt så vet jag att jag överlever . jag kommer hata varenda minut där samt varje millimeter av min kropp. jag kommer va asjobhig att ha med. jag kommer hata att träffa de andra som badat samtidigt, kommer inte kunna glömma att de sett allt äckligt jag är. jag överlever men det blir inte bra.har ingen aning om hur jag ska ta mig ur. hoppas att alla får mens samtidigt och inte vill då. eller nåt. skit.

Av notontop - 29 oktober 2011 17:19

Mitt förra inlägg kom av att jag vägde mig i morse. Så mkt som jag väger nu har jag inte vägt sen i våras nån gång. Jag har inte spytt upp allt jag ätit de senaste dagarna och jag har rivit sönder ovansidan på min ena hand. Jag gör det när jag blir obekväm och känner mig trängd men inte kan göra något åt det. När jag inte kan få en kram, inte kan gå därifrån eller kan byta ämne och prata. Det händer inte ofta.


Min fina prins har gjort det här till en bra helg. Fest igår hos hans vänner, jag var nykter för jag skulle köra bil i morse. Sedan var hela dagen uppbokad förutom några timmar, som han ville vara med mig, så vi umgicks då och strax påväg till jobbet resten av helgen. Fullbokat och inte en minut ensam, har funkat den här gången. En annan gång kan det vara precis tvärtemot :)

Av notontop - 29 oktober 2011 17:05

Jag har på riktigt ingen aning om hur jag ser ut, egentligen. Vi har en bekant som är storväxt, jag frågade honom inatt om hon är större eller mindre än mig. Han skrattade åt mig, jag fick fråga tre gånger innan han förstod att jag var gravallvarlig. Att jag inte visste. Han försäkrade mig om att hon var MINST dubbelt så stor som mig, på alla vis förutom höjden. Han förstod inte hur jag kunde fråga en sån sak och frågade om jag aldrig tittat mig i en spegel..


Ibland tycker jag att jag ser helt okej ut.

Ibland ser jag bara en flodhäst. Valkar och fett.


Jag har svårt att få något perspektiv. Jag har en fin vän, som varit min vän sedan vi var små, men vi har inte hittat varandra förens för nåt år sedan, och blivit så tighta som man kan bli. Vi pratar om allt (förutom äs..) Jag har alltid varit avundsjuk på hur snygg hon är. Hon har varit yngre och kom i puberteten senare än mig, hon förblev smal medans jag svällde. Numer har vi samma klädstorlek, och hon väger mer än mig. Men hon är snygg, och jag är fet. Hon är inte tanig, men inte mullig. Bara.. normal. Och snygg. Jag kan inte förstå att hon har samma kläder som mig, även om de sitter bättre på henne så är det knepigt att kunna komma i hennes kläder.


Jag älskar bloggar som kroppsbild, tipsa gärna om ni har fler. Jag hoppas att en dag få se en bild på en kropp på någon med samma siffror och mått som mig. Skulle vilja veta. ELler så vill jag inte det. Suck.

Av notontop - 28 oktober 2011 11:10

Igår. Jag blev ledsen, för att han blev arg, för något han inte borde bli arg för, eftersom det var han som gjorde något knäppt. Jaja, spelar ingen roll. Jag var sjukt irriterad, och kände saker jag inte ville känna. Han frågade om jag ville stanna, och jag svarade ärligt att jag inte visste. För jag var rädd att förstöra allt vi har om jag stannade, men som vanligt ordnade allt till sig. Tack vare honom. Det är alltid han som får försöka trevande att få oss på rätt köl igen.


Till saken. Det slutade med att vi låg och pratade om mina problem. Jag avslöjar saker, som att jag i gymnasiet inte brydde mig om någonting egentligen, förutom choklad efter skolan varje dag, och att ingen skulle märka det. Jag berättade om en 'pojkvän' från den tiden som hotade med att lägga ut nakenbilder (som aldrig fanns) på mig när jag sa att jag ville göra slut och jag sa att jag saknar att bo med honom.


Allt gick bra. Även om jag grät direkt jag hade sagt det om chokladen. Jag skämdes. Men han tror att jag inte äter riktigt om jag äter nu, när jag väl äter så försöker jag faktiskt äta 'rätt'. Gör jag en måltid så är det seriöst, jag kan och vet ju. Men skammen. Jag vill inte att någon ska veta egentligen hur mkt jag åt choklad förut.


Senare när jag lugnat mig så frågade han om jag stängt in mig i mitt skal igen. Och att jag inte får göra så. Han tycker bättre om tjejen som berättar vad hon tänker. Men jag tror det skulle bli för mkt om jag berättade allt jag tänkte. Men när jag har den starka sidan utåt, den tuffa, så tror han inte att jag vill vara med honom eller att jag inte behöver honom. Det kan jag förstå, allting.


Jag orkar inte ordna till det här inlägget. Ni får det som det är.. ville bara skriva av mig om igår lite.

Av notontop - 26 oktober 2011 20:34

Varit på möte. Åt där. Åkte hem, spydde, fick kämpa som satan för att få upp allt. Hatar det. Gjort nu iaf, pojkvännen är på väg hit och jag hoppas vi får mysigt. Jag känner mig uppåt, kanske för att Mia fått precis som hon ville, aja..

Av notontop - 26 oktober 2011 12:43

Jag hatar hatar verkligen dessa tomma skåp. Jag vill inte gå att handla, för då kommer jag köpa bröd och choklad. Det vill jag inte ha. Jag vill ha fil och mjölk. Suck. Om jag bara hade lite fil och lite mjölk..

Av notontop - 26 oktober 2011 08:58

Han var så ledsen, för att jag blev ledsen i måndags. Jag blev ledsen, men jag blev mer ledsen än vad som vore.. normalt om man säger så. Jag blev krossad, av något som jag borde ha spottat ur mig och sedan struntat i.


Vi låg och pratade sedan. Jag sa att jag inte vill skylla på mia, och att det är så svårt för jag förstår ju inte medans det händer att det är något i mig som överdriver. Att jag inte vet om det är riktiga känslor eller överdrivna känslor.


Han sa att jag var som en alkolist, att jag inte ser klart. Att när det kommer över mig så finns det inget annat, mia är viktigare än allt annat. "viktigare än mig" sa han. JAG HATAR MIA!


Den undermedvetna tanken bakom allt när jag började träffa Mia var förmodligen att jag skulle bli snygg, så att någon ville ha  mig. Nu när jag är såhär äcklig och har någon som är heelt fantastiskt som ändå vill ha mig, då kommer jag förlora honom pga det här. Det som skulle ge mig kärlek, kommer ta kärlek ifrån mig, det kommer döda mig. På ett eller annat sätt kommer mia döda mig. JAG HATAR MIA!

Skapa flashcards