Mår kass nu. Känner att jag utan tvekan skulle kunna gå ner mig rejält. Försöker omge mig med fina människor. Men det är så svårt att ta sig för det när man ligger i sängen och inte vill se världen utanför.. eller visa sig för den. Är bäst på att hitta på ursäkter på sms, fast jag egentligen borde hoppa av lycka när någon vill umgås med mig. Otacksamma jävel!