Direktlänk till inlägg 27 augusti 2011
Igår när jag kom till honom svalde jag en neurokan, för att testa.
Jag blev ledsen, men aldrig jätteledsen. Det blev aldrig så att det värkte i mina armar för att jag var ledsen, och jag ramlade inte ner i det där svarta hålet som man inte kan ta sig ur. Jag grät lite, men kände mig ändå mänsklig. Och det gick över.
Senare gick jag ut i skogen en sväng, och spydde igen. Inte ens då när jag gick in behövde jag lägga mig i sängen för att bryta ihop, och jag skakade inte alls och kunde tillochmed åta bli att gråta. Just då tänkte jag inte ens på pillren så jag hoppashoppas verkligen att det var de som gjorde skillnad!
http://www.youtube.com/watch?v=R883RgLMLMw&feature=player_detailpage ...
-0,15kg 49dagar kvar och 4,6kg kvar ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Ändå helt okej med tanke på att jag redan druckit massa kaffe och ätit en frukt. Orkade inte vänta tills jag kom hem till vågen, är bara så less. Inte ens att fasta klarar...
Det är fortfarande hemskt att vara den här tjejen. Den här tjejen ska iväg på jobb om en halvtimme cirkus och gråter just nu hejdlöst över laptopen. Hon saknar sin förra häst något så enormt. Hon fanns alltid vid såna här tillfällen. Ku...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 | 6 | 7 |
|||
8 |
9 | 10 |
11 |
12 | 13 |
14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 |
21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|