Inget nytt egentligen. Vi har bra sex, spännande underbart nytt super-sex! Och jag börjar oxå känna igen ångestmönstren. Bulimi monstren. Jag vet att en stund efter måltid blir jag ledsen, det är ingen överraskning. Det är skönt. Att veta att magen krampar för att man spytt tre gånger idag är inte lika skönt, spec när man vet att anledningen till att man kräktes är att man ätit och att det inte är någon giltig orsak.

Jag fick ett mejl igår, från en schysst tjej. Inte många som hör av sig är schyssta. Så det här lyfte mig en bit. Tack. En mening etsade sig fast.

Att INGEN är värd att må så dåligt över något

som borde vara så självklart som att äta.

Jag har tänkt på det hela dagen, hur sann den meningen är.

och hur avundsjuk jag är på alla andra, som har det så enkelt.