Idag på förm fick jag sms av en fin vän. Hon var på väg och vi skulle umgås. Jag blev glad, och gick och kräktes eftersom jag inte ville behöva göra det när hon var här eftersom jag då måste ljuga för henne om att jag druckit för mkt kaffe och fått halsbränna el dyl.

Hon blev här, vi åt lunch och middag och klockan blev över tio innan jag skjutsade henne till bussen. När jag släppt av henne bestämde jag snabbt att jag skulle kräkas vid parkeringsfickan efter vägen. Varför? För att jag vill ha det gjort innan jag lägger mig så det inte kan plåga mig när jag försöker sova, och jag ville inte åka hem och kräkas så sent, det är lungt i huset och grannarna hör ju. Bättre att kräkas efter vägen, alltid utrustad med näsdukar och våtservetter, inte superfrächt kanske men ok.

Fy fan vilket liv.