Mår illa, svalde mina morgonpiller med saft.

Den åker upp och ner i halsen nu.

T'nkte det skulle ge sig så jag kunde lägga mig.

Tankarna på hets är hårda.
Thinner is winner.

Jag vill bli smal. Jag vill hetsa och spy,

men då vet jag att jag kommer vara svullen i morgon.

Vill inte att hans händer ska känna på min svullna mage.

Men ja. Lika bra att hetsa nu när jag är ensam o kan spy.

Bättre det än sedan när jag har sällskap på jobbet.

Låg vaken länge inatt och grubblade över den där utflykten och mobbningen av mig och min karl innan jag kunde somna. Blev väckt tidigt och blir bara mer och mer nedstämd. Vägde mig när jag kom hem, fetto. Nu ska jag bara krypa ner i sängen, och stanna där tills i eftermiddag. Usch, vilken skitdag!

Jag och min prins berättade for ca ett år sedan för folk att vi tyckte om varandra. vi sa att vi umgåtts i ungefär ett år. egentligen har vi träffats ännu längre men det är det ingen som vet. men två år är väl ändå tillräckligt för att det ska ses som seriöst?? jag jobbar åt ett litet företag som ska ha en liten utflykt nu i jul, jag vart aldrig tillfrågad om han ville med. jag tänkte att det blir väl bara tightaste närmsta lixom. men nej, då visar det sig att en som inte jobbat på flera år men som ändå är anställd ska med , hennes odrägliga karl och deras barn!!? Chefen skämtade om att min prins skulle följa och jag ville bara skrika. dålig stil. fy faan.

Min största fiende.

Det vattnas i munnen på mig när jag går förbi brödhyllan.
Jag köper sällan bröd. Men igår hade jag lillasyster med mig.

Hon pekade på frukostbröden. Runda med frön på, ni vet.

Jag kunde inte neka henne.

Delade nyss en sådan och åt.

Med tanken att då kanske jag låter bli att hetsa sedan.

Men vitt bröd är en synd för mig.

Det känns som hets. Jag har varit dålig.

Det blir att kräkas upp det ändå. Fan!

Egentligen visste jag ju det hela tiden.

Men mia lurade mig. jävla hon!

Vi lagade mat tillsammans hemma hos mig igårkväll.

Det är något jag egentligen har velat länge.

Men just nu vill jag inte äta alls, och det är så svårt att vara i köket.

Jag beter mig som en vrång 4åring, även om jag kämpar med mig själv

för att inte bete mig så. Men han vet att jag har det svårt.

Han vet att han inte kan bli arg på mig och han vet att jag är väldigt känslig.

Han gjorde alla rätt och vi fick tillslut ihop en måltid.

Som enligt honom var förvånande god. :)

Vi stekte korv i en torr stekpanna. Kokade skalad potatis.

Gjorde morotsstuvning på vatten, en skvätt mjölk för färg

och kryddor. Jag vart riktigt nöjd.

Och jag behövde inte äta så mkt. Det blev bra. Ingen ångest, faktiskt.

Han skrattade åt mig sedan och sa "nu har vi lagat mat ihop du,

som en dröm som slog in. En minnesvärd kväll! Även om det

skedde under största möjliga protest från din sida".

Så skönt att han sa det med ett skratt! :) Fina han.

Vill bara hänga mig över toalettkanten.

Får snart besök. Urk.

Just nu vet jag inte vart jag ska ta vägen med mig själv.

Jag har ont i magen. Det är väl hetsen igår som satt sig.

Det känns som att hjärtat slår genom huden och om jag tar

djupa andetag gör att det slutar slå en stund.

Jag har lite panik för jag råkade lova honom att äta ikväll.

Var det nog jag fick en släng utav igår.

Han låg bredvid och jag kände hur min hjärna började gå på högvarv.

Allt snurrade och jag såg skuggor överallt.

Jag bad honom om hjälp, att prata om något som gör mig glad.

Vad som helst.

Han visste inte vad han skulle prata om. Det som låg närmast var väl problem

så när han drog upp problem efter problem så kändes det bara värre.

Som att jag drunknade.

Jag visste att jag inte kunde be honom att sluta utan att i samma mening

be honom gå ut ur lägenheten och försvinna. Jag kände mig helt vansinnig.

Jag satte mig upp så han inte skulle kunna röra mig. Jag skakade av frustration.

Mantrat "det går över det går över" fungerade efter ett tag och jag la mig ner

på hans arm igen och visste att jag var tvungen att försöka förklara mig.

Det blev en fin kväll tillslut igen. Tack vare honom.

Huvudvärken kom som ett brev på posten efetr det där. Hu.