Känner mig seg och sné. Snurrig och vimsig.

Inbillar mig nästan att jag ska svimma.

Jag har ju ätit en macka idag med honom!

Jag försöker säga åt min kropp att den minsann ska må bra då!

Ska ju iväg på jobb, bilen måste rulla från paerkeringen om

trettio minuter och jag sitter ofixad och har inte packat.

suck.

Our lovestory, så heter en spellista på spotify som tar mig med på en minnesresa.

Den börjar med Håkan Hellström - Nu kan du får mig så lätt och GooGoodolls - Iris.

Låtar jag brukade drömma om honom till innan vi blev ett par.

Där finns låten som gick på radion när vi varit isär i två veckor och stod i min

mamma farstu och kysstes passionerat utan att någon visste om vårt förhållande.

Låten jag brukade spela på monstervolym när hans ex var hos honom och städade

och låten som det gick till för mig när vi var på konsert.. Ja ni fattar! =P

Igår tjaffsade vi, sedan busade vi och sedan kramades vi.
Sedan myste vi och sedan älskade vi. Medans låtarna rullade förbi.

När vi älskat 'färdigt' och jag lagt mig över honom, spelades Lisa Nilssons - Långsamt farväl.

Jag började gråta hejdlöst där jag nyss legat och flåsat honom i halsen..

Jag vet inte varför den låten var med på den spellistan..

och att jag grät hade med det som händer på mitt jobb att göra.

Jag har ju tystnadsplikt, men det är officiellt nu.

Sen vill jag heller inte riskera att avslöja vem jag är, men ni fattar nog.

Han gick och duschade igårkväll, och när han kom tillbaka satt jag och stirrade

på den här bilden. Visst är den fin? Jag var helt fascinerad.. och han blev jätteless.

Han la sig i sängen bortvänd, vände sig efter en stund och sa 'du.. du vet om att du är ganska dum va?'

Lät honom vara en stund men nästa gång han vände sig frågade jag om jag fick komma dit.

Han är tydligen orolig för mig ändå. Jag som bara hört honom säga att han inte

tror att jag kan bli en 'spink-majja' eller att han inte tror att jag kan missköta

maten så mkt att han behöver oroa sig för brister och att jag blivit snyggare nu än förut.

Han blir rädd av alla mina thinspo bilder i datorn, och ännu mer rädd när jag

tycker att dom är fina. När jag har som mål att bli så smal, och drömmer om

deras mellanrum..

Jag försökte säga att jag är helt medveten om att så smal blir jag aldrig, men

det är klart jag tycker dom är fina. Han blev återigen arg och sa att det inte

är snyggt, inte sexigt och ingenting!

Sen var vi där igen.

Han frågade om jag skulle välja att vara smal, eller att vara med honom.

Jag sa att jag inte ville svara. Jag grät, han frågade igen och igen.

Jag frågade hur tjock jag måste vara, om jag skulle ha valt honom.

Han sa 'som nu'.

Då kunde jag ärligt svara att jag väljer att se ut som nu, och behålla

honom än att gå ner femton kg till och förlora honom.

Han blev lycklig, och sa att han älskade mig förut, att han älskar mig nu

och att han tycker det är bra att jag gått ner i vikt och att han skulle tycka

om min kropp plus eller minus fem kilo.

"Yes, jag kan gå ner fem kilo till" hörde jag... haha, suck!