Han som är så svartsjuk att han kan slå till den som råkar titta åt mitt håll satt i helgen och bjöd en kvinna på grogg. Hon var så glad över att få alkohol att hon sa att hon ville kyssa honom, han sa 'hehe, då är det nog nån som blir arg tror jag' och pekade lite menande på mig. Hon sa att hon sket i mig, och han sa inget mer.

Hon var dessutom min lesbiancrush, jag har verkligen sett upp till henne. Nu hatar jag henne. Han förstod aldrig varför jag blev så upprörd, men jag vet att han flygit i taket om det vore omvända roller.

Bara för att orka idag. Jag vill inte vara samma hopplösa tjej ikväll, det måste ha varit för att jag inte åt något på hela dagen. Å andra sidan sov jag ju som sagt skönt, jag däckade. Armarna värkte när vi la oss, kändes som jag fick sockerdricka i dem.

Han ringde mig från jobbet idag på lunchen, mest bara för att kolla hur jag mådde och påminna mig om att han älskar mig. Jag känner mig dåligt otillräcklig för denna underbara man.

Dessutom fyller han år inom en vecka, och jag vet tusan inte hur jag ska bete mig. Han tycker allt gulligt är töntigt, men jag vill ge honom något gulligt (utöver de två filmerna/serierna jag köpt som jag vet han vill ha). Kanske den blomma han plockade åt mig när vi gick en promenad alldeles i början? Äsch. Jag vet inte..

Jag sov förresten hela natten inatt. Vi sov hemma hos mig, och när vi lagt oss och han la sin hand på min höft, ordnade sig allt. Mitt huvud rensades på allt onödigt och världen stannade, jag log. Sen sov jag och vaknade inte förens klockan ringde i morse <3

Trots min krash igår lyckades jag uppföra mig. Vi pratade och han kom ensam fram till att han hade kunnat göra annorlunda och att det kanske hade räddat hela dagen. Det spelade nog egentligen ingen roll.. Jag var iaf inte elak igår, jag var bara ledsen.

Han satt en stund och tittade på mig fashinerad medans tårarna rullade och tankarna snurrade runt i mitt huvud. Jag var på en annan planet. Han strök mig på ryggen och frågade om det var jobbigt att vara den här tjejen idag. Jag nickade, la huvudet på hans axel och grät mer.

Jag får så dåligt samvete för att han ska behöva ta det här, samtidigt så är jag så tacksam att han finns där och att han gör allt han kan.. Trots att jag hade en sån kväll sa han när vi la oss 'jag släpper dig aldrig frivilligt. jag har det så bra med dig, det ska ingen få ta ifrån mig..'

Det blev för mycket av allt nu. Inget går som jag vill och alla ställer krav, vill att jag ska göra saker. Min hjärna stänger av, jag blir arg och nu ska jag äta. Godis och kakor. Jag vill inte ens.. hets heter det visst. Döva lite ångest.

Vi lägger oss vid elva, myser lite och sen brukar vi somna. Numer ligger jag mest och vrider och vänder mig. Alltid har han haft armen om mig när vi somnat, men det är ingen ide nu. Jag vänder mig och frågar om jag får hålla om honom ist, jag kommer ändå inte somna.. Och om han håller om mig kommer jag bara väcka honom sedan.

Nu fuckar bloggplatsen sig oxå så ni får inte mer.

Önska mig en god natts sömn ikväll? =)

Ni får ingen ursäkt för dålig uppdatering, för ni ursäktar inte era obefintliga kommentarer ;) Well livet är en bergochdalbana med mitt humör. Har en ask neurokan, som jag bör testa. Bara för att hejda mig själv lite. Funderar på att återgå till femal balans, men jag saknade att vara glad. Jag sket i allt när jag gick på det, och det var så sjukt tråkigt. Nej jag har inget roligare att komma med. Förutom att det snart går att plocka svamp på riktigt! Hittat några enstaka när jag vart i blåbärssvängen.. Snart dags å leta på riktigt :)

Det här kommer sluta med att jag blir vansinnig över nån liten jävla skitsak. Som vilken kaffekopp jag får mitt morgonkaffe i? Jag talar för döva öron hela tiden. Även om det oftast rör sig om småsaker som inte spelar någon roll, så är det skitjobbigt. Man tycker ju att just eftersom det ÄR skitsaker kunde man ju få sin lilla vilja igenom någon gång iaf. Såå frustrerande, samtidigt som jag känner mig skitfånig som blir upprörd.